HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET

 

När du väljer att studera väljer du att påverka din framtid

All utbildning vid universitet och högskolor sker i form av kurser. Du kan välja att läsa ett program som är ett färdigt ”utbildningspaket” bestående av ett antal kurser. Du kan även välja att själv skapa din egen utbildning genom att söka fristående kurser. Alla kurser omfattar ett visst antal poäng, som är beroende av studietiden. 1,5högskolepoäng = 1 vecka, 30 poäng = 1 termins heltidsstudier. På högskolan får du själv ta ett stort ansvar för dina studier. Det är oftast mindre gemensam lärarledd undervisning än i gymnasieskolan.

Bra information på internet
www.studera.nu
www.antagning.se

GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET

Grundläggande behörighet har de elever som fått en gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program inom gymnasieskolan och
har lägst betyget E på kurser som omfattar minst 90 procent av 2500 poäng. (eng,ma, och sv alltid E)

SÄRSKILD BEHÖRIGHET

De flesta utbildningsprogrammen kräver också särskild behörighet, vilket anges i olika standardbehörigheter. Den särskilda behörigheten är oftast formulerad som krav på kunskaper i vissa kurser eller ämnen från gymnasieskolan. Även arbetslivserfarenhet kan vara en särskild behörighet till vissa utbildningar. Viktigt! Du måste alltid uppfylla kraven både för grundläggande och särskild behörighet, oavsett resultat på högskoleprov eller andra eventuella meriter.

URVAL

Vid urval till programmen skall minst en tredjedel av studenterna tas in på betyg från gymnasieskolan och minst en tredjedel från högskoleprovet.
Urval genom betyg innebär att ju högre betyg du har, desto större möjlighet har du att komma in på högskolan. Ett betyg i en kurs som omfattar många gymnasiepoäng väger tyngre än betyg i en kurs som omfattar färre poäng.

Det finns möjligheter att göra urval på andra grunder än betyg och resultat på högskoleprovet, t ex intervjuer, arbetsprov, inträdesprov och liknande. Tänk på att ansökningstiden till utbildningar som tar in på alternativa sätt ofta har tidigare ansökningsdatum. Ibland krävs det att man gjort högskoleprovet för att komma ifråga gällande alternativa urval.

STUDENTBOSTAD

På de flesta högskole- och universitetsorter finns det bostäder som är avsedda för studenter. Dessa är oftast färre till antalet än det antalet studenter som studerar på orten, vilket innebär att det ibland kan vara ganska svårt att få en egen studentlya. Därför är det bra att ställa sig i kö för att få en studentbostad tidigt. Detta görs till det bostadsföretag på orten som förvaltar studentbostäder, se under respektive högskolas adressuppgifter.

Kontaktuppgifter till alla Sveriges högskolor/universitet hittar du i regel via www.studera.nu